Nån mer än mig vars bloggagratissida krånglar? Min blir helt blank ibland och det går inte att göra ett skit.

Jag glömde ju helt att väga mig imorse :-o. Får bli imorgonbitti ist! Fast känns inte så motiverat. Jag har inte varit så duktig med maten som jag velat. Att det ska va så himla svårt. Mona, vad ska jag göra?

Annars känns en del lite extra tungt nu. Mycket med Liam, min lille pojk. Jag och Erik ska lägga oss och läsa ur boken "explosiva barn". Den e så himla bra, beskriver vår Liam på pricken och hur man ska hantera problemen! Me like!

frukost: 1st grovt bröd, 1ägg, ½ latte

Lunch: kokt broccoli, 1st pitabröd, vatten

mellis: 2st skivor danskt rågbröd, gurka, chailatte

Middag: kycklingfilé, quinoa, en klick cremefraiche, vatten

Övrigt: naturdiet snackbar, c-vitamin brus, en näve light chips, 4 rutor mörk choklad, vata te, några lågkalori karameller .

Jag skyller dagens onyttiga matintag helt och hållet på mensen!

Haha, jag hittade ett gammalt blogginlägg som jag skrev på fl när barnen va 3 månader och 21 månader gamla. På den tiden såg många av mina dagar ut som i detta inlägg, kaos, haha. Pust! ;-)

Måndag 6 augusti, 2007

Pust! Sitter här och tar igen mig! Va på BVC i morse och det va en pärs!!!!!!!!! Liam va på dåligt humör redan från start när han vaknade eftersom inte Erik va kvar (hade åkt till jobbet). Jag lyckades iallafall få på både mig och barnen kläder och sminka mig lite innan vi stressade iväg till bilen. Liam tjöt och skrek hela vägen eftersom han ville dra vagnen. Men vi va sena så det hade vi inte tid med. I bilen skrek båda barnen hela vägen. Tur att det är nära till BVC. Väl framme när det är vår tur får Liam ett utbrott för att han vill va kvar i väntrummet och leka. Men han får snällt följa med oss in. Där inne lyckas han få upp dörren och smiter ut igen. Bvc tanten säger att det är ok att han leker i väntrummet... Öh, jaha för henne ja. Men hon vet inte (e en vikarie) hur SNABB Liam e! På ett kick har han kutat iväg och röjt loss i nåt sorts medicinrum! Samtidigt bajsar Engla ner sig och skriker som en stucken gris. Jag springer och hämtar Liam. Sen står han faktiskt stilla och ser på när Engla får sin spruta i benet. Det gör ont på henne och hon börjar gråta igen! Engla vägs och mäts! Stooooooor tjej, 6845g och hela 63,5cm lång!
Sen e vi ääääntligen klara. Medan jag fixar med Engla leker Liam i väntrummet. Precis när vi ska gå hittar han halstabletter i min väska... och vill givetvis ha en! Men de är jättestarka och jag har heller inte alltid lust att ge han allt han vill ha så jag säger ”nej, du får ingen sån, men du kan få äpple”. Liam blir heeeeeeeeelt tokig. Slänger sig på golvet, ålar runt, skriker i högan sky och tårarna sprutar. Men jag är stenhård, ingen halstablett! Engla börjar störttjuta igen! Jag tar Liam under ena armen och Engla i bilstolen under andra armen och vi går ut. På vägen passerar vi ett gäng med kaffedrickandes tanter. "nämen vilken orkester" säger den ena och de andra skrattar. Jag ler lite krampaktigt tillbaks och fortsätter mot bilen. Liam skriker som aldrig förr och Engla också. I bilen sätter jag mig och ammar medan Liam får sitta och gråta och skrika i bilstolen. Folk som går förbi stirrar ögonen ur sig. De tycker väl att jag är elak som låter Liam skrika. Svetten rinner på både mig och Liam, e ju typ 30 grader ute och 130 i bilen. Tillslut har Engla ammat klart. Jag spänner fast henne i bilstolen varpå hon börjar gallskrika igen. Jag sätter mig vid ratten och försöker va lugn! Drar i gång AC:n och andas djupt! Bilfärden hem e som den dit, barnskrik så det dånar i öronen. Sen skriker Liam och Engla så gott som hela vägen från bilen och hem.
Hemma får Liam mellanmål och Engla ammas lite till. Sen lägger jag båda barnen i vagnen och de somnar med en gång!!!! PUST! Nu sitter jag här med en latte och bara vilar upp mig. E heeeelt slut! Så ibland får man verkligen veta att man lever! Tur de e så söta när de sover ;-).

Imorse lämnade jag mina bästa på dagis. Jag hade föreställt mig att Engla skulle bli hysteriskt ledsen, men icke. Båda barnen sprang in på avdelningen och vinkade så glatt hej då till mig. Det kändes skönt i hjärtat :-). När jag kom ut höll solen på att gå upp och himlen började bli blå. Jag kände mig hurtig och bestämde mig för att ta en powerwalk! I en timme va jag ute och gick, verkligen skönt! Jag gick i skogen och längst med vattnet. En massa svanar simmade och allt såg så fridfullt ut. Under natten har det kommit ca 5cm snö så allt runtomkring va vitt och fint. Jag gick i egna tankar. Mest fantiserade jag om sommaren! Det har blivit min dagliga grej, att tänka på sommaren. Det känns skönt att vi har avklarat november och december!

Förra vintern kändes lätt att komma igenom. Dels va det ingen snö och dels hade vi två resor att se fram emot, en till vår stuga i åre och en till Fuerteventura. I år har jag sommaren att sikta på!

Tills dess får jag traggla på i skolan. Å... jag vet inte om jag valt rätt (som vanligt). Alltså jag börjar på allvar tro att jag e en sån som inte vill jobba. Jag har aldrig gillat att jobba, inte ens på mina superroliga tv jobb. Det enda jag gör på jobbet är att räkna dagar till ledigheten, timmar och minutrar tills jag får komma hem igen. Om jag fick bestämma så skulle jag vilja va hemmafru!!! Eller lyxhustru (Erik, sätt fart att börja tjäna miljoner ;-)). Jag älskar att pyssla i hemmet, va med barnen, fika, shoppa, träna... Ja, ett hemmafruliv skulle passa mig perfekt! Jobba suger! Passa tider, arbeta för nån annan, bara va ledig på helgerna. Nä fan, jag vill inte. Och jag som dessutom pluggar till USKA som har obekväma arbetstider. Hur tänkte jag egn? 

Jessica, Vata teet e sååå gott! Har smak av lite lakrits, kardemumma, kanel och ingefära! Finns att köpa i hälsokosten! Och enlig tEriks mormor så e detta te hälsan själv! :-)